tjärnorna Rasmus Enström och Alexander Galante Carlström är båda från Västerås och lärde känna varandra redan som tolvåringar. De kan varandra utan och innan vid det här laget.

– Vi umgås hela tiden och jag känner nog honom mer än min egen bror, säger Alexander.

När de var runt 15 år träffade de kärleken i varsin tvillingsyster.

– Alex började skriva till båda två. Sedan fick jag nys om det där, men sa inget till Alex utan åkte bara dit och såg en film med Frida. På den vägen är det. Någon vecka senare kom Alex också dit och blev ihop med Hanna…, säger Rasmus.

– Ja, och nu sitter vi här med ett barn var och Rasmus har ett till på g, fyller Alexander i.

Planerat datum för födseln är 9 april. SM-finalen är 21 april…

– Det kan bli lite tajt att spela SM-finalen om födseln sker på samma dag. Jag hoppas slippa behöva välja. Men om det blir så får grabbarna fixa finalen själva, säger Rasmus.

Vi lunchar vid duons stamställe vid Lugnet. Här jobbar, tränar och äter de varje dag.

– Det är som vårt andra hem.

Vi åker hem till Rasmus bostad där gravida frun Frida passar barnen Iris Enström och Maximilian Galante Carlström. Innan kvällens träning ska det hinnas med ett besök på lekland.

– Det är så våra veckodagar ser ut. Vi jobbar på förmiddagen, lunchar ihop, leker med barnen ihop, tränar ihop. Det enda vi inte gör ihop är väl att sova, skrattar Alexander.

– Vi hjälper varandra mycket och fruarna stöttar varandra när vi är borta och spelar med klubb- och landslaget. Det är ett pussel, framför allt för Frida, men jag tycker att klubben ger mig bra förutsättningar, säger Rasmus.

– Det bör ju nämnas att jag och Hanna vann SM-guld innan Alexander och Rasmus gjorde det, säger Frida och skrattar.

Stämmer bra. Hanna och Frida – som innan giftermål hette Lindgren i efternamn – vann 2010 SM-guld med Rönnby IBK.

Det märks att familjerna stortrivs med tillvaron.

– Det är en proffsig klubb. Staden är mysig och en riktig sportstad, plus att det är nära till allt. Jag och Alexander har pratat om det mycket att vi har trivts från dag ett vi kom hit. Och det märks på spelarna som kommer hit att de också trivs direkt. Vi har en jäkligt bra gemenskap i gruppen.

En som har varit med och byggt laget och sammanhållningen är klubbchefen Patrik Bäck.

– Jag har inte varit målvakt, materialare eller ordförande än, det är väl bara de poster jag inte har haft…

Patrik Bäck har verkat i Falun sedan 1989 (då klubben hette Falu IBK). Men i juni 2017 lämnade han klubben och posten som sportchef på grund av utbrändhet.

– Jag hade jobbat heltid i klubben under sju år. Men ekonomiskt har vi inte haft möjligheten att vara så många anställda. Stundtals har det blivit väldigt mycket jobb och när man brinner mycket för något ser man inte farorna. Till slut sa kroppen ifrån, berättar han.

Men efter bara ett halvår var Bäck tillbaka, men som klubbchef.

– Det blev inte så länge som jag hade tänkt… I höstas frågade styrelsen om jag ville tillbaka och den planen de presenterade, där de skurit ned på en del arbetsuppgifter för mig, gjorde att jag inte kunde tacka nej. Jag är lättlurad, haha.

Patrik Bäck vill hylla spelarna som gör att han anser det värt att offra all tid som krävs.

– Vi har spelare som är oerhört jordnära. Det är en del av storheten, att våra spelare saknar divalater och är öppna och ödmjuka mot våra supportrar.